Portugal i efterhand

Skrivet av Marcus

English version in a while…

Så, den stora uppdateringen… Igen. Svårt att skriva lite i taget när man har så mycket att berätta. I alla fall:

När vi kom fram till hamnstaden Leixoes utanför Porto strax innan mörkret föll så var hamnkontoret stängt, men vi kunde se Amiga ligga på en av bryggorna. Vi ignorerade därför skyltarna om att lägga oss på receptionskajen och lade oss mitt emot Amiga i stället. Vi konstaterade att vi inte kunde ta oss in till duscharna så vi höll oss på båten resten av kvällen.

Dagen efter snackade vi med Amiga som redan hade gjort Porto och skulle ge sig av söderut samma dag, men vi fick tipset att Porto skulle vara väldigt vackert när det blivit mörkt. Efter att ha varit borta från marina och affärer ett par dagar började vi med att fylla kylskåpet innan vi efter lunch tog pendeltåget/spårvagnen in till Porto. Det var precis så vackert och pitoreskt som jag kom ihåg det, och betydligt varmare än ute vid kusten. Vi vandrade upp och ner för de branta gatorna, genom de smala gränderna och lyckades till och med klämma in en liten portvinsprovning innan vi utmattade tog oss tillbaka till båten och lagade middag.

Dagen efter åkte vi in till Porto igen för att se mer och planerade att stanna kvar till efter solnedgången. Den här dagen tog vi oss även över den av Gustav Eiffel (ja, han med det franska tornet) ritade bron till Duroflodens södra strand och alla de portvinshus som ligger där. Spontant tyckte vi att den norra sidan var mycket vackrare och mer sevärd, ändå var det här på den södra som alla turistfällor verkade finnas. Tingeltangelförsäljare och inkastare på varenda restaurang, stora reklamskyltar och horder med turistbussar. Men vi hittade ett litet portvinshus på en lugn gata och klämde in en portvinsprovning där vi provade tre sorters portvin från samma skörd. Spännande att känna hur olika det kunde bli.

Någonstans här så hade vi planerat fel med kaloriintaget så när blodsockret sjunkit farligt lågt gav vi upp och hamnade på ett riktigt hak. Billig mat, men den hade otvivelaktigt kommit in i köket som halvfabrikat, och den hamburgare Emelie beställde var en pressad biff under ett stekt ägg toppat med en grön oliv och omgivet av en ring pommes frites. Bröd? Sallad? Nä, vad ska man med det till?!
Men Porto var verkligen vacker även på kvällen när alla byggnader kring floden lystes upp.

20150927_141012

En av alla supermysiga gränder i Porto

20150924_152316 20150924_145641 20150924_145635 20150924_145503 20150923_155328 20150924_200942 20150924_161216 20150924_141540

Nu var egentligen planen att vi dagen efter skulle fortsätta segla söderut för att möta Emelies bror, Daniel, och hans flickvän, Louise, i Figuera da Foz för att de sedan skulle segla med oss ned till Cascais utanför Lissabon och sedan över till Madeira med oss. Men den här dagen bjöd på så tjock dimma att det inte fanns en chans att ta sig ut ur hamnen. Vi vankade av och ann i hamnen, uppdaterade väderprognoser, frågade på hamnkontoret hur dimman betedde sig, men till slut fick vi helt enkelt ge upp tanken på att ta oss till Figueira da Foz och hamnade ombord på Sofia med Isak och Jasha när de hade sin Frying Friday. Mycket lyckat med pommes och lökringar, nästan tre kilo potatis på fyra personer. Jag fes olja i ett dygn efteråt, men det var det värt!

20150925_165325

Under lördagen dök så resten av svenskgänget upp, Resolute, Nanny, Kuheli och SwedeDreams. Och senare på kvällen så även våra gäster. Vi hade nu sett på vädret att det tyvärr inte fans en chans att ta sig över till Maderia med dem innan deras flyg skulle gå hem därifrån. Så dagen efter, med fortsatt tjock dimma, åkte vi in till Porto igen och visade för våra gäster. Det var skönt att lämna den råa och fuktiga luften i Leixoes och komma in till gassande sol och värme i Porto.

20150928_113952

20150927_144433

Våra gäster Louise och Daniel med sangria i hand

Planen var nu att ta en dygnssegling ner till Cascais utanför Lissabon så fort dimman lättade för att komma ner till riktig värme. Men söndagen bjöd återigen på tjock dimma. Jag och Emelie var nu mäkta frustrerade över vädret, men våra gäster var glada över att bara vara på semester. Det blev en till vända till affären, och när vi kom tillbaka till båten hade dimman lättat. Efter en lunch ombord kände vi att vi kunde lita på att den skulle hålla sig borta och kastade loss.

Som vanligt den här resan så blev det ett dygn med motorgång, men på spegelblankt hav och molnfri himmel. Och vi konstaterade efteråt att våra dieselkostnader var lägre utslaget per person än tågbiljetten från Lissabon till Porto. Det blev en skön transportsträcka, och när vi nästan var framme kom en stor flock delfiner och mötte oss. Det var första gången vi fick se dem i solsken vilket återuppväckte känslan av att vara på solsemester. Vi kom fram till Cascais på eftermiddagen och ankrade upp bland andra båtar utanför stranden. Det tog inte många minuter innan vi hör och ser Allexius och Marcus från Amiga stå och vifta och skrika på oss från stranden. Det hela slutar med brakkalas i Emmas sittbrunn långt in på natten.

20150928_185825

Solnedgång till havs

DSC_0022

Obehagligt stora maneter i Cascais

20150929_151141 20150930_192931

Här fick vi ett par härliga dagar med stadig nordlig svag vind då vi kunde ligga bra på ankringen och lapa i oss sol på stranden. Mellan ankringsplatsen och marinan låg en mängd fiskebåtar på boj, så vi tog jollen förbi dem och lade den på fiskarnas avlastningsbrygga. Lite skitigt, men nära stan och gratis. Nackdelen var sista dagen på ankring då vi kommer tillbaka och ser att ena åran är borta. Suck…
Men inget varar för evigt, och det väder som gjort att vi inte skulle kunna segla till Madeira dök till slut upp med sydliga vindar och vi fick ta oss in i marinan istället. Vi fick en mulen dag då vi i stället för att ligga på stranden tog oss med pendeltåget in till Lissabon och traskade runt. Jag var lite krasslig, men vi fick ändå se en hel del. Känslan var dock lite samma som när vi var i Amsterdam, att allt det som var fint hade vi redan sett i mindre städer och här kändes det helt enkelt bara lite för stort för att man skulle kunna njuta av det. De två sista dagarna våra gäster hade med oss regnade det nästan oavbrutet, så det blev att läsa böcker, se på film och fika med Amiga, Resolute som nu kommit ikapp oss och våra nyfunna vänner Lennart och Eila på Bavaria 44:an Archipelago.

DSC_0028

På väg till stranden mellan alla fiskeburar vi försöker undvika flötena till när vi seglar

20150930_154725

Stranden och ankringen i Cascais

DSC_0126

Gata med spårvagnsspår i Lissabon

DSC_0122

Utsikt över Lissabon. Notera Golden Gate kopian i bakgrunden

DSC_0115

Även om den sydliga vinden höll i sig med ett envist lågtryck över Azorerna så försvann ändå regnet ett par dagar. Vi hade nu helt gett upp idén att åka till Madeira utan siktar nu på att gå direkt till Lanzarote och sedan vidare mellan Kanarieöarna för att möta mina föräldrar på Teneriffa inför Atlantöverseglingen. Vi pysslade därför med vår att göra lista och fick ett par stressiga dagar när vårt planerade väderfönster krympte och verkade komma tidigare. I slutändan tyckte vi dock att prognosen var lite för ostadig och valde därför, bittert, att stanna kvar i marinan när Amiga, Loupan och Archipelago gav sig av. Visserligen kunde vi på Marinetraffic se att Archipelago till slut valde att gå in till Lagos på Portugals sydkust och Amiga visste vi att de inte räknade med att hinna till Lanzarote utan hamnade i Marocko. Loupan gav oss uppdateringar om vädret via satellittelefon och blogginlägg, och även om de verkade tycka att det var en bra segling till Lanzarote så kunde vi läsa mellan raderna att vi nog inte hade tyckt det varit lika OK. Vi är helt enkelt lite klenare seglare.

Nu var verkligen humöret i botten utan några andra båtar som vi kände i marinan och med ett ännu djupare lågtryck på Atlanten som envist pumpade sydvästvindar upp mot oss så långt fram som prognoserna nådde. Till slut kom dock en liten lucka i vindarna vilket gav oss solsken och sällskap i form av Kuheli och SwedeDreams som nu kommit ikapp oss. Så med fler dagar på stranden höjdes humöret rejält, och när man påminns om hur vädret är i Sverige i slutet av oktober så måste man bara inse att vi nog inte har det så dåligt här trots allt. Och Cascais tycker vi faktiskt är riktigt mysigt. När vi utökade vårt strosande hittade vi även en hel del fantastiska väggmålningar.

DSC_0083 DSC_0085 DSC_0084

Vi fortsätter låta vädret bestämma vad vi gör med våra dagar, och stormen vi fick över oss har ni ju redan läst om i vårt förra inlägg. Tankbåten har de nu i alla fall lyckats dra loss och lägga på ankare längre ut. Lågtrycket ligger kvar ute på Atlanten, men vi hoppas på en lucka i mitten på veckan då vi skulle kunna ta oss till Lagos på Portugals sydkust. Dels för att få se något nytt, men även korta ner sträckan till Kanarieöarna så att vi skulle kunna ta oss över i ett kortare väderfönster. Imorgon onsdag har vi varit här i Cascais i tre veckor…

3 tankar om “Portugal i efterhand

  1. köttbror

    Hej på er! Finns det någon bild på när det kommer olja ur röven undrar Svea och Svante.
    Och fick ni inte behålla oljetankern som hittegods? Förövrigt har Bjenn lärt sig säga gas.

  2. Jeanette Liljekvist

    Åh vad kul att läsa om det som händer! Jag förstår att ni helst inte skulle varit kvar i Cascais men ni verkar ha gjort det bästa av situationen. Igår var vi på föreläsning om ”Fiska på Atlanten”. Jättebra föreläsning som jag hoppas vi kommer få nytta av. Hemma här börjar hösten komma på allvar och träden har alla möjliga nyanser av gult och rött – så vackert. Sköt om er och ha det så bra och kul!

  3. Rickard

    Härliga Porto! Vi hade ett samarbete med Porto inom vågkraftforskningen. Fortsätt skriva och håll oss uppdaterade, mycket spännande läsning! Jag borde säga att vi har grått höstrusk i Sverige, men det är förvånansvärt fint väder här. Men inte i närheten av vad ni verkar ha!
    Kramar från Rickard, Stina och Hilda