Skärgårdskärlek

Först och främst lite bilder från nordsjön…

Oljeplattformar på avstånd...

Oljeplattformar på avstånd…

...och på nära håll.

…och på nära håll. Notera den kraftiga sjöhävningen ;-)

Det blev två dagar på Läsö. Underbart med sommarvärme som vi verkligen har saknat under tiden i Skottland. Våra vänner Björn och Gertrud från OSK kom in med deras Think Twice samma dag som oss, vilket så klart leder till långfika i deras sittbrunn. Eller mer av en altan eftersom de har en stor katamaran. Vi njuter också av utbudet i affären (äntligen leverpastej och smörgåsgurka på grovt bröd!), en cykeltur på ön, sittbrunnstrivsel med OSK-arna Think Twice, Glittra och Bavi och ännu mera skaldjur till middag innan det var dags att ge sig av igen.

Skönt att Danmark är platt när cykelmusklerna ska återskapas.

Skönt att Danmark är platt när cykelmusklerna ska återskapas.

Växtlighet vi är vana vid.

Växtlighet vi är vana vid.

Sjögrästak... Man tager vad man haver.

Sjögrästak… Man tager vad man haver.

Nu var det dags att sikta på Sverige! Vi ger oss av redan klockan 6 på morgonen och kan segla några timmar innan vinden avtar för mycket. Fint väder, mycket båtar och när vi närmar oss Kullen så kommer en tumlare och leker i vårat bogsvall. Vilket välkomnande! Vi siktar på Mölle där Marcus farbror har sommarställe, och när vi styr in mot hamnen står så Peter och Annelie och vinkar från balkongen. Även Mölles lilla hamn är proppfull och vi hamnar som fjärde båt ut. Våra värdar kommer ner och möter oss, och strax därefter njuter vi av en underbar dusch följt av ost och vin på deras balkong.

Nu kunde vi hissa alla gästflaggorna.

Nu kunde vi hissa alla gästflaggorna.

Kullen med sin fyr. Det första vi ser av Sverige på nära håll på över ett år.

Kullen med sin fyr. Det första vi ser av Sverige på nära håll på över ett år.

Dagen efter njuter vi av vädret och platsen, kör en tvättmaskin, visar upp våran båt, äter pizza på Krukmakeriet och avslutar med en stooor mjukglass i hamnen innan vi kryper till kojs. Tack Peter och Annelie för ett fantastiskt första välkomnande tillbaka till Moderlandet.

Mölle hamn.

Mölle hamn.

Mera Mölle

Mera Mölle

Mölle igen...

Mölle igen…

Dagen efter uteblir den utlovade medvinden, så det blir motorgång i återkommande ösregn ner mot Malmö. Det är tur att vi har lärt oss att man kan ha sittbrunnstältets tak uppe även när man åker. För att pröva något nytt så lägger vi oss den här gången i Dockans marina dit vi kommer sent på eftermiddagen. Efter en dusch så promenerar vi till stan där vi möter Therese och Fredrik, som vi senast såg på Guadeloupes flygplatsparkering i februari. Det blir middag på Rökeriet, cocktails i Sky Bar med utsikt över Malmö, handling av efterrätt och frukost på Maxi innan vi blandar alldeles lagom många drinkar ombord på Emma. Morgonen efter får vi besök av min (Marcus) mammas barndomskompis Lena och hennes man Göran som jag (fortfarande Marcus) inte har sett på sju år. Efter fika ombord skjutsar de oss hem till Marcus farmor där vi äter lunch tillsammans med henne och Marcus faster Irene och hennes man Thomas. Det blir en trevlig eftermiddag innan vi återvänder till Therese och Fredrik där vi har så trevligt att vi glömmer bort tiden och inte kommer hem förrän det har börjat ljusna igen.

Det var kanske inte det bästa man kunde göra dagen innan man ska göra en nattsegling. Det blir med andra ord en seg morgon då vi storhandlar på Maxi (obegränsat med ICAs kaviar!) och äter en av Emelie efterlängtad lunch bestående av sushi innan vi kastar loss. Motorstånk i motvind mot Limhamn där vi ska tanka diesel och blir förfärade när vi inte hittar pumpen där den var för ett år sedan. Som tur är då tanken nästan är tom så har de bara flyttat den längre ut i marinan, så vi är snart på väg igen mot Falsterbokanalen. Vi hinner med en middag på bryggan innan vi kommer igenom vid sju-öppningen. Nu har vi korsat vår egen linje (i Limhamn) och The Atlantic Circuit är fullbordad!

Lämnar Dockan i Malmö.

Lämnar Dockan i Malmö.

Svensk frukostlycka!

Svensk frukostlycka!

Nu har vi inte längre vinden emot oss och vi kan segla större delen av natten som blir stjärnklar och månlös. Dagen efter bjuder på varierande vind så vi varierar segling och motoråkande över Hanöbukten som återigen visar sin snälla sida. I Kalmar sund försvinner så vinden helt och vi kan puttra in i Kalmar gästhamn där vi lägger oss långsides långt ut strax efter mörkrets inbrott.

Nu är vi på något sätt tillbaka i våra egna gamla fotspår. Det känns nästan som att vi nyss var här och hämtade den dykutrustning vi nu lämnar tillbaka. Jättemysigt att få träffa mina (Marcus alltså, det är ju han som spritt sin släkt över Sverige) kusiner, morbror Uffe och hans fru Karin igen. Vi njuter av att sitta i en trädgård en varm sommardag och lika mycket av den första grillade karrén på alldeles för länge. Men så finns det också ännu ett skäl att vi stannat till här. Uffe är ju familjens egna juvelerare, och det börjar ju bli dags att ersätta de knyten av biltemasnören som Marcus tråcklade ihop där på nyårsdagen i Prickly Bay. Emelie svajjade mellan lycka av allt glitter och total beslutsångest. Så vi lämnar Kalmar med tomma fingrar men mycket idéer.

Dagsverke från nyårsdagen.

Dagsverke från nyårsdagen.

IMAG0429

Så mycket glitter att välja mellan…

Nu ska vi ge oss ut på vår förhoppningsvis sista nattsegling på mycket länge. Vi har stressat på en del runt Sveriges kust för att få hinna möta Marcus föräldrar medan de fortfarande har semester. Det skulle vara så mycket roligare att ses med varsin båt i en vik än på en brygga. Vädret är med oss och vi ger oss av upp genom Kalmar sund med 10-12 m/s som skjutsar på. Men som vanligt försvinner vinden efter ett par timmar och vi kör motor genom en klar och stilla natt. Vi justerar vår rutt en aning så att vi kan komma in i skärgården samtidigt med det första gryningsljuset och får en magiskt vacker återförening med våra hemmavatten. Vid Håskö hissar vi flaggspelet, och när vi närmar oss inloppet till den norra viken på Harstena ser vi Marcus föräldrar komma och möta oss i jolle. Vilket möte! Det var svårt att hålla tårarna tillbaka…

Första mötet med skärgården. Vackert i gryningen.

Första mötet med skärgården. Vackert i gryningen.

Och vackrare blir det medan solen går upp.

Och vackrare blir det medan solen går upp.

Atlantseglarnas återkomst.

Atlantseglarnas återkomst.

Välkomstkommittén.

Välkomstkommittén.

För första gången på mycket länge fick vi så kasta i akterankaret (tur att vi kommit ihåg att sätta tillbaka ankarolinan) och pröva landtag mot en klippa. Kramkalas följt av frukost och skumpa på Eva-Marie och Mathias Spindrift som också hade flaggspelet uppe. Sedan blev det promenad på Harstena och fika med årets andra kanelbulle följt av grillat på Spindrift och whiskyprovning.

Dagen efter blir det ett lite lättare farväl än senast och vi går en kortare sträcka till Risö, strax söder om Arkösund. Alla våra hissade gästflaggor och dunkarna på däck väcker frågor, och vips så sitter vi inbjudna till fika på klipporna med Stegeborgs båtklubb. Strax krymper världen oerhört när det visar sig att det i gänget finns vänner till Nanny, och att de efter ett par anekdoter inser att de följt vår sida också! Nu pryds spridaren av ännu en flagga: Stegeborgs båtklubbsvimpel.

Fortfarande träffar man nya bekantskaper. Här i form av Stegeborgs båtklubb.

Fortfarande träffar man nya bekantskaper. Här i form av Stegeborgs båtklubb.

Även i solnedgång är skärgården sagolik.

Även i solnedgång är skärgården sagolik.

Då det utlovas starka vindar och vi har en återföreningsfest hos SeaBee att passa tar vi en lång (tillbaka med svenska mått…) tur upp till Ringsön strax utanför Nynäshamn. I vanlig ordning kan vi segla halva vägen, och vi väljer alla de trånga lederna istället för öppet vatten för att maximera skärgårdskänslan. Här har vi nu kurat ihop oss bakom en ö medan vindarna ökar utanför. Emma har fått lite länge eftersatt kärlek och vi har låtit grillen jobba hårt. Underbart att vara så nära hemma igen!

Det är hårt att vänta ut vädret...

Det är hårt att vänta ut vädret…

För er som vi inte lyckats meddela via Facebook så har vi nu seglat på så bra att vi har tidigarelagt vår hemvinkning till klockan 13 nu på söndag den 14e augusti i Vaxholms gästhamn. Hoppas ni kan komma dit och krama hem oss!

4 tankar om “Skärgårdskärlek

  1. Ann-Kristin

    Välkomna hem. Det har varit fantastiskt att fått följa er resa halva varvet t.o.r. Kul läsning och vackra bilder. Tusen tack Marcus och Emma!

  2. Håkan Larsson

    Borta bra men hemma bäst. Välkomna tillbaka och segla försiktigt i de friska vindar som verkar följa med Er från Atlanten och Nordsjön. / Håkan & Ingela